Inbrottssäker brandvarnare

Jag har alltid varit noga med brandsäkerhet o aningen nervös för risken att det ska kunna börja brinna vilket i perioder kan vara ett återkommande katastrofscenario i mina mardrömmar. Sannolikt en följd av att det pratades om brandrisk hela min barndom igenom pga en brand familjen var med om i ett höghus i Huddinge innan jag ens var född. Min mamma blev förstås skärrad då hon var ensam hemma med syrran, som var bebis, o min pappa blev skärrad då han kom hem under branden men inte fick gå in i huset där han trodde att hans unga fru o dotter befann sig.

Alltså är jag noga med att ha fungerande brandvarnare.

Som vi alla vet tar batterierna slut i dessa o de har då en ovana att först blippa lite försiktigt varannan minut o om man inte uppmärksammar dem o byter batteri då så blir blippandet alltmer högljutt…

Jag hade varit i Stockholm en hel dag o kom hem sent på kvällen, rejält trött. La mig o sov men sov oroligt, vaknade av o till hela natten av olkar anledning… vid fyra tiden på morgonen vaknade jag av ett högljutt blippande o insåg att det var från brandvarnaren:

Jag släpade fram en pall o fick ner den från innertaket. Sen bände jag o vred o försökte få upp fanskapet för att ta ur batteriet o få tyst på den – vilket var stört omöjligt!
Jag var TRÖTT o gav upp, virade in den i en handduk o la den i tvättmaskinen för att kunna få sova utan det högljudda störande blippandet som inte gick att stänga av.

Ett par dagar senare kom Yngel de lux hem o han fick uppgiften att försöka ta sig in i brandvarnaren för att byta batteri. Vi bände o vred med gemensamma krafter…. tills han kom på att peta bort det gula klistermärket som satt på den o hittade skruvhelvetet som höll ihop den.

Hur fan kan man tejpa en infolapp ovanpå skruven o göra brandvarnaren inbrotts säker ????

Nu är brandvarnaren äntligen oskadliggjord… *suck*

Läs även andra bloggares åsikter om batterivarning, brandvarnare