Skip to content

Olika modeller för att avgöra om man är sjuk eller frisk nog att jobba

27 mars 2011

Som ni vet har jag nyligen börjat på en ny arbetsplats, en betydligt mindre o mer hanterbar än tidigare. På detta nya ställe är även arbetsgruppen mer honomgen då det kommer till utbildningsnivå vilket lett till att jag inte räds att ta upp samtalsämnen som intresserar mig.
Det känns som om det inte är lika lätt att bli utdömd som ”konstig” då acceptansen för individualitet o olikhet ter sig betydligt större än på flertalet av mina tidigare arbetsplatser.

Jag är som sjuksköterska präglad med ansvaret att alltid gå till jobbet, så länge man kan stå på benen, för att inte kollegorna ska belastas av mer jobb o jagande av vikarier. Van vid sjuknärvaro alltså… som tyvärr ofta leder till oerhörd trötthet, bitterhet o med tiden längre sjukperioder. Ingen tackar den som sliter ut sig med att gå till jobbet sjuk…. men den som är hemma o ‘lämnar kollegorna i sticket’ får skuldkänslor o dåligt samvetet.

Så en morgon, då jag redan kände mig hängig men innan jag blev sjuk o låg hemma en vecka, ställde jag frågan vid morgonfikat.

Hur gör ni? Hur vet ni när ni är tillräckligt friska för att gå till jobbet eller för sjuka för att komma hit?

  • En kollega sa att om någon i hennes familj inte åt frukost så var det självklart att denne var sjuk. Rätt enkelt alltså.
  • En annan kollega kontrade med att de hos henne aldrig åt frukost hemma. Så deras gräns gick vid att om man kräktes – då är man för sjuk för att jobba.
  • En tredje kollega ansåg att om man inte orkade gå till affären o handla, typ om man blev genomsvettig o helt slut av en sån ”simpel” ansträngning så var det bara att stanna hemma.
  • Jag berättade om min egen modell duschtestet för att kolla om jag är för sjuk/tillräckligt frisk för att jobba.

Alla var vi överens om att magsjuka var en klass för sig o då var det självklart att stanna hemma, eller omedelbart gå hem om man började må illa/få symptom som kunde tyda på magsjuka.

Hur man kunde göra vid feber var mera ett glidande ämne, flertalet kunde tänka sig att ta Ipren o Alvedon för att orka.

Vissa tog ställning till sin eventuella sjuknärvaro utifrån hur arbetsdagen såg ut. Viktiga möten på förmiddagen kunde t ex få dem att jobba fram till lunch med febernedsättande.
Vissa kände att hänsyn o omtanke mot kollegor i tjänst som får ökad arbetsbelastning då någon är sjuk gjorde att man kämpade ännu mer innan man tillät kroppen återhämta sig vid sjukdom.

Någon enda (faktiskt sjuksköterska) var tydlig med att det är chefens bekymmer att bemanna med vikarier. Denne ansåg att så bra lön har vi inte att vi ska slita ut oss genom att vara sjuknärvarande. Vilket förstås är helt rätt.

Jag tycker det känns härligt att öppet prata om dessa faktiskt ganska svåra frågor. Sjuknärvaro o sjukfrånvaro påverkar oss alla på våra arbetsplatser o att släppa fram ämnet i ljuset är intressant – åtminstone i min lilla värld.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: