Skip to content

Att mötas trots rädslor

14 februari 2011

Min mor o jag tog en långpromenad i solsken o gnistrande snö min tredje dag i Härnösand, ända sedan jag anlände hade vi (?), eller åtminstone jag, gått o väntat lite som ”katten kring het gröt”. Jag hade ju en tanke med denna resa, ett hopp o en dröm om att få mötas en aning med min mor.

Jag tog upp tråden: – Mamma, jag vill du berättar om hur o vad du tänkt om mig genom åren, ur din synvinkel.

Då kom det fram att min söta mamma hade tänkt sig att vi skulle ”gå o prata om detta” typ hos något proffs. Jag däremot ville mötas här o nu, inget mer SEN o då i framtiden för mig. Här o Nu är min värld, hon accepterad – vi vågade.

Mamma berättade ur hennes synvinkel om sådant hon mindes av mig som barn, om mig som tonåring o ung vuxen. Om min ständiga VÄGRAN att anpassa mig till hennes vilja o normer i allmänhet. Att jag alltid uttryckt min egen vilja o gått min egen väg utan större intresse för vad andra tyckt o tänkt om detta.

Jag berättade om min upplevelse av utanförskap i familjen, min önskan att bli älskad o accepterad – att duga för henne, min mor. Min kamp för att hon skulle SE mig o FINNAS för mig – o vilka desperata uttryck det kunde ta sig.
Om min upplevelse att helt förlora fotfästet vid elva års ålder då familjen upphörde vid inträdet på Hasselakollektivet då jag tvingades bli vuxen över en natt o hävda mig helt utan skydd av henne.

Jag är mer känslosam än min mor, eller kanske inte egentligen från början… Men jag har med åren skaffat mig tillgång till o lärt mig att tillåta mig att uttrycka många fler känslor än hon någonsin visat. Jag var starkt berörd under delar av vårt promenadsamtal, med tårar i ögonen o rösten som stockade sig i min hals (mest då jag berättade om hur jag reagerar då jag får brev från henne).

Jag blottade min rädsla att inte duga för henne, min rädsla att bli övergiven, min rädsla att inte vara älskad o accepterad precis som den jag är. Det var stort o smärtsamt för mig att blotta denna min längtan o min sårbarhet som funnits sedan tidigaste barndomen o som än idag kan göra att jag reagerar som ett litet barn i min relation till henne.

Kanske var det vädret, kanske inte, men jag såg en tår på mammas kind – trots att hon var på ytan kall o samlad, som alltid.

Även min mor blottade sin rädsla. Att hon åter av obetänksamhet ska råka kränka mig o att jag då åter ska säga upp kontakten med henne – det har ju faktiskt hänt ett antal gånger i mitt liv att jag brutit med henne helt under kortare eller längre perioder….

Vår familjs eviga drama. Rädslan för att bli övergiven, djupt rotad i allas individuella personliga trauman o vårt sociala arv.

Vi möttes min mor o jag, tiden var mogen för ännu ett steg mot en vuxen acceptans o erkänsla av varandra.

Livet är gott. Jag känner tacksamhet för att jag får växa o utvecklas. Tacksamhet att jag äntligen är mogen att påbörja ett närmande till min mor. Tacksamhet att även hon vågade o ville. Det var stort o ett steg i taget kanske vi kan våga närma oss varandra som vuxna kvinnor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 14 februari 2011 10:19

    …fantastiskt du är helt otrolig, jag kan bara tacka dig för att de dela din erfarenheter, det du gör för att mötas, för att försonas med sig själv, ta dig själv till dig osv, för mig blir det otroligt läkande … tack än en gång tack för att du ger och finns till för andra människor….
    Kram Anneli

    • 14 februari 2011 17:11

      Tack själv för all varm feed back jag får av dig 🙂

      *kramar om tillbaka*

  2. 14 februari 2011 20:53

    Du är modig du, verkligen modig. Vilken kvinna du är kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: