Hoppa till innehåll

Vademucum – ett norskt universalmedel (?)

09 februari 2011

Då jag var o hälsade på hos min mor o hennes Gube så hittade jag i deras badrum en antik förpackning på en hylla:

Jag kunde inte låta bli att föreviga den o sedan påtala för dem att deras Vademecum gick ut för 12 år sedan 😉

Två kommentarer fick jag från dem apropå hur olika man kan tolka saker o ting o vilka tankebanor som går igång.

Styvfar: – Vademecum är ju jättebra! Fiskar´n, vår 82 årige granne i Norge använder det till allt möjligt. Om han har ont i axeln smörjer han på det på muskeln, om han har ett sår på fingret smörjer han på det o s v

Mor: – Då skulle du se datumen på Gubens mediciner, de gick nog ut för mer än 15 år sedan… (Varifrån tror ni jag fått mitt sociala ironiska arv?)

Lite olika nivåer på dessa två o deras spontana reflektioner.

Jag o min sida tänkte nog att om den gick ut för 12 år sedan så vore det kanske bra att slänga den, framförallt som de aldrig använt den. O vad jag som legitimerad sjuksköterska tänker om att min styvfar använder läkemedel som gick ut för mer än 15 år sedan o som hans läkare sannolikt inte känner till – det kan ni bara ana…

Faktisk började de två lite senare prata om ifall de skulle köpa tigerbalsam som gåva till fiskar´n i Norge då de åker till sitt sommarhus.
Kanske räcker det med att skänka bort deras gamla Vademecum flaska???

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

2 kommentarer leave one →
  1. fikadax permalink
    09 februari 2011 11:08

    Du berättar så otroligt fint och jag förundras också över din förmåga att relatera dig till ditt sociala arv.
    När jag läser din berättelser så tänker jag på att jag läste att det kan vara värdefullt att skriva sin egen historia för att lära känna sig själv. Det kunde vara värt att testa, men jag kom inte långt, vilken historia är det jag kommer att beskriva, min egen egen eller min egen och mitt sociala arv, mitt sociala arv och min relation till ”arvet”. Nu gör jag en resa där just mitt sociala arv, förvärvade ”livsregler” genom modersmjölken lagt sig som en autopilot i mitt omedvetna, behöver synliggöras så att jag blir medveten om mina, om jag vill använda ett positivt laddat ord, #drivkrafter! Tyvärr har dessa livsregler gett mig en omänsklig ”arbetsmodell” och relation till mig själv och livet. Nu börjar resan ge effekter och solen skiner nästan varje dag. Tack för att du delar med dig! Önskar dig en bra dag Anneli

    • 10 februari 2011 21:25

      Tack 🙂
      Min bakgrund o mitt ursprung har format mig…. jag har många tankar i ämnet nu som alltid, en glimt här o där *ler*.
      Även jag har försökt skriva min egen historia men det funkar inte för mig, det är ögonblickskänslor o ögonblicksstunder som fastnar o som jag behöver få ur mig o del om. Det är nog ren o skär överlevnad o för att inte fastna i negativitet o självömkan… åren har gått o nu börjar även jag få skörda frukterna av den skinande solen i mitt liv.

      Tack för att du läser o ger feedback – det känns ovant men härligt 🙂

      Önskar dig allt gott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: