Hoppa till innehåll

Krigsdans med mantrat: Chefen är en idiot! Chefen är en idiot!

22 november 2010

Min älskade dotter kom på besök igår kväll. Eftersom jag slarvat med maten hela helgen tyckte hon vi skulle äta lite äggmacka:

Den unga kvinnan hade köpt med sig de kladdigaste o söt sliskigaste bakverk hon kunnat hitta på Gränby.

Hon tänkte att mamma (jag) behövde tröstäta.

Då berättade jag att jag faktiskt rökte två cigaretter delat på fyra gånger i går då tillvaron var pestigare än vanligt. Så, nu har jag erkänt det för er också.

Hela helgen har gått åt till att sortera de förbaskade papprena jag hade med hem från jobbet. Nej, inte hela helgen. En stor del har gått åt till att ligga i sängen o stirra framför mig, blunda o hoppas på att slumra bort o liksom förlora kontakten med tillvaron – få slippa ifrån…

Nu har jag två hela pärmar med material att ta med till facket för att se om o hur vi kan gå vidare. Jag känner mig oerhört illa behandlad av cheferna, jag har insett att deras enda mål just nu är att får mig att säga upp mig eller sjukskriva mig. En sjukskrivning blir i praktiken samma sak som att säga upp sig, då arbetsgivaren tillsammans med FK då prövar mig mot hela arbetsmarknaden. Jag tänker varken säga upp mig eller sjukskriva mig! (MEN jag söker aktivt nytt jobb!!!)

Jag får ibland höra, mest av kollegor men även av min unga dotter, att jag borde lägga upp strategi för hur jag ska lägga fram information för andra på ett strategisk sätt för att få det utfall jag önskar. Jag förstår hur de menar men kan inte koppla ihop det i realtid. Jag är så närvarande i varje unikt samtal o möte att jag tappar överblicken över strategin. Dessutom vill jag inte vara manipulativ med flit, trots att syftet kan vara gott…

Här kan du läsa mitt inlägg Manipulativ eller strategisk – två sidor av samma mynt

Men då jag sitter på möten med min chef o personalexperten är jag knappt ens närvarande. Jag blir omkullslagen, chockad, tillintetgjord o stum. Jag förundras över deras manipulation av fakta, deras påhitt o trixande – hur de har mage! Det är överkurs i min värld, jag som har svårt med det vanliga sociala spelet i fika rum o lunchmatsalar. Jag försöker bemöta, ta till mig, förstå utan att gå i försvar – vilket tyvärr gör att jag blottar mig än mer.

Jag som vill vara bara här o nu, som kämpat i många år med att utveckla min tillit till andra människor o låta kärleken flöda över till allt o alla. När jag så sitter där, totalt avslappnad o i trygg förvissan att vi ska skapa något bra tillsammans så kommer den första verbala knytnäven i magen o sen fortsätter den verbala o känslomässiga misshandeln. Jag har aldrig varit med om liknande o jag hoppas att det aldrig händer igen. Ändå vet jag att om åtta dagar är jag tvungen att sitta där igen, på samma sätt o möta deras öppna förakt o illvilja. Orka?!

Dottern o jag avslutade kvällen med att dansa en omfamnande krigsdans i hallen o sjunga ett litet hätskt mantra:

Chefen är en idiot! Chefen är en idiot! Chefen är en idiot! osv

Ett flödande skratt lättade upp tillvaron *ler*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: