Skip to content

Magdalena Graaf – om fördommar o ändrad bild

02 oktober 2010

Som jag berättat tidigare har jag nyligen lyssnat på Magdalena Graafs bok ”Det ska bli ett sant nöje att döda dig”, men det inlägget kom att handla om hennes barndomsbild av Livets Ord o mina egna minnen av liknande församlingar. Bokens ämne är inte Livets Ord.

Den handlar om en ung kvinna som blir gravid o flyttar ihop med en våldsam man. Den handlar om, vad som numera skulle kallas, grov kvinnofridskränkning. Om normaliseringsprocessen, om nedbrytningen av henne som person o individ, om skräcken, om flykten med sonen.
Hon berättar om sin tid på olika kvinnojourer, om hotbilden som gjorde hennes flykt än svårare. Om att ha skyddad identitet o absurditeter i kontakten med socialtjänsten o andra myndigheter, om sveken o utsattheten.
Slutligen berättar hon om sitt beslut att trotsa hotet från maken – valet att flytta tillbaka till sin hemmiljö o om försoningen o att livets trauma löste sig för henne.

Jag har under mina år som aktiv i kvinnojour mött många kvinnor – hennes historia är trovärdig o inte unik på något sätt egentligen, förutom att hon lyckades få slut på den o få vara ifred för mannen som kränkt henne.

Detta om boken – den är värd att läsas.

Men vad hände med mig o min ”uppfattning” om Magdalena Graaf?

Jag, o många många med mig, har haft en bild av henne som en mediabimbo – ”systrarna Graaf med silikonbrösten”. Även jag är en fördomsfull människa. Jag har svårt att förstå mig på skönhetsoperationer… samtidigt som jag – liksom många med mig – haft svårt att acceptera min egen kropp o utseende.

Är det avundsjuka tro? Detta att hysa fördomar mot de som vågar o skönhetsopererar?
Eller är det min upprördhet över att kvinnor i vår kultur hetsas att försöka nå upp till ett kvinnoideal? Det är vid de tillfällena jag brukar föreslå Hijab.

I boken berättar Magdalena Graaf sin bild av varför hon gjorde sin bröstoperation o även om jag inte delar hennes tro på metoden så respekterar o förstår jag den.
Dessutom berättar hon om hur media agerade för att enbart ha fokus på dessa systrar som just Bimbos. Jag är inte förvånad – ändå hade jag aldrig ens reflekterat över möjligheten. Jag som tycker mig vara så kritisk i min granskning av medias artiklar o personhets, hur de vinklar saker o ting som det passar deras syften o ger störst publicitet.

Magdalena Graaf har förstås ingen aning om att jag hade dessa nedvärderande tankar om henne som ”Bimbobegrepp” – ändå vill jag be om ursäkt. Jag kommer att vara uppmärksam på detta i framtiden, hur jag emellanåt följer mediaströmmen o missar att tänka kritiskt, hur jag hyser fördömande tankar om främmande människor.
Att erkänna mina misstag är det första steget mot att rätta till dem 😉

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: