Skip to content

40 åring med öroninflammation (?)

03 augusti 2010
tags:

Jag var ett ”öronbarn” som liten, hur många öroninflammationer jag haft har jag ingen som helst aning om…. att jag inte fick plaströr kan jag inte förstå nu i efterhand. Man stack hål på trumhinnorna, trumhinnorna värkte hål. Jag älskade smaken på Rinomar, dåtidens avsvällande Rinexin – var överkänslig på vanligt Penicillin o fick istället Abboticin.

Sista öroninflammationen jag minns hade jag då jag var 14 år. Jag minns hur det började molvärka under dagen, hur jag mot kvällen låg på golvet i sporthallens omklädningsrum – förbi av smärta. Mina föräldrar var bortresta o någon annan vuxen hemma på vårt lilla Hasselkollektiv hade ”ansvar” för mig. Senare på kvällen rann det blod o var ur bägge öronen, det hade jag inte varit med om som ”större” barn – tyckte det var ganska otäckt.
Läkaren på vårdcentralen sände mig vidare till länssjukhuset i Sundsvall där jag lades in under en hel vecka. Öronen var i katastrofalt skick o de trodde min hörsel skulle ta allvarlig skada. Som ett under läkte de o efterföljande röntgen visade att inte ens hörselbenen hade skadats, vilket man befarat.

Det var då. Jag minns – ändå är det svårt att minnas hur JÄVLA ONT det gör.

I söndags mitt på dagen började jag känna mig hängig, det kändes obehagligt i örontrumpeten på höger sida. Den (luftningsgången mellan svalget o innerörat) har besvärat mig ganska ofta de senaste två åren, ömmat, svällt o irriterat. Jag har brukat häva det med en kur Rinexin (avsvällande) o med min egen lilla metod att droppa stark kortisonlösning i hörselgången i ett par dygn. Nu tänkte jag låta bli för att äntligen en läkare skulle få bedöma det.

Det är bara knappt en månad sedan sist jag hade ett helvete med detta, då tog jag mig iväg till min vårdcentral, då irritationen i hörselgången triggade igång migrän dagligen ville jag ha en remiss till öronmottagningen. Jag var less på detta o har varit så länge. Det finns ingen anledning att en 40 åring ska häva öroninflammationer på egen hand med ett par veckors mellanrum – så kan det vara för barn, men INTE i min ålder. (Samtidigt tycker jag att det är värsta barnmisshandel då de inte får penicillin utan ”det ska ge med sig” – den som säger så vet inte hur ONT det gör)

Som sagt, i söndags kände jag mig hängig, frös o svettades omvartannat. Låg större delen av eftermiddagen o kvällen. Mina ungdomar var på mig o tyckte jag skulle vara hemma från jobbet – o de har ju rätt. Jag har lovat mig själv att sluta gå till jobbet då jag är sjuk. Måndag morgon kändes det bättre, så det är klart att jag jobbade ändå 😉

Men på kvällen tog smärtan i. FY FAN!!! Svårt att fokusera, svårt att tänka, svårt att sitta still. Distraherade mig med Photoshop ett par timmar tills 2 tabletter Citodon jag lånade av en vän började ha effekt. Jag brukar decka helt på dessa starka tabletter, nu tog de bara udden av den värsta smärtan….

Nu blir det till att vara hemma från jobbet ändå, invänta tiden hos öronläkaren på tisdag eftermiddag. Hur jag nu ska stå ut hela dagen – de lånade värktabletterna är slut o jag bävar för fortsättningen. En minut i taget är det just nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: