Skip to content

Första krogbesöket på tolv år…

29 juni 2010

Jag har varit väldigt kass på att ta mig ut på krogen under hela mitt vuxna liv. Gjorde ett par, räknade på ena handens fingrar, tafflande försök under 90-talet då jag bodde i Gävle. På den tiden var det rökigt o stökigt på krogarna. Jag fick inte ut mycket av det… jo, en duktig bakfylla en gång, med sjuksköterskestudenterna i min kurs, då jag drack lakrits shots 😉

Under tonåren, då festandet normalt börjar, levde jag fortfarande på ett Hasselakollektiv som mina föräldrar drev, så det ingick inte i mina möjligheter. Därefter var jag utbytesstudent i Colombia ett år o festade o dansade mer än jag pluggade – det året blev min vildaste ungdomstid. Väl hemma igen blev jag med barn o småbarnstiden satte punkt för uteliv av alla slag.

Jag har aldrig, under dessa år som gått saknat uteliv. Det har egentligen varit ganska bekvämt att kunna skylla på något för att slippa gå ut o spendera pengar på något jag ändå aldrig förstått mig på nöjet med.
Men på senare år har detta förändrats, mitt intresse för att gå ut o dansa har väckts – men jag har känt mig otroligt feg, bortkommen o ”konstig” som inte vet ”hur man gör”…. vilket lett till att jag helt enkelt valt att låta bli.

Så i lördags kom då äntligen möjligheten att hänga med ut. Min vuxna dotter o en kompis till henne, som även jag jobbat med, skulle dansa salsa på en krog i Uppsala – o jag fick hänga på. Tack underbara/modiga dotter som tar med 40- åriga mamma på krogen 🙂

Plus:

  • Det är rökfritt inomhus – de egna kläderna blir inte inpyrda
  • Det fanns alkoholfria o goda drinkar
  • Det var jätte kul att släppa loss o dansa Cumbia

Minus:

  • Min hörsel klarar inte längre att uppfatta röster samtidigt som hög musik
  • Min röst håller inte för att försöka göra mig hörd i den höga musiken – tack Fishermans friend….
  • Det var lite för lite folk o stängde lite för tidigt… eller om det var vi som kom dit för sent…

Sammanfattningsvis så – jo, det var roligt att ha testat detta o jag skulle kunna tänka mig att göra om det igen. Jag känner mig otroligt modig som vågade hänga på, som vågade dansa, som vågade delta. Inte ens faktumet att jag sannolikt var den enda nyktra i lokalen störde mig – jag tror inte det störde någon annan heller 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: