Skip to content

Jag fick ett självmordsbrev i en bloggkommentar

13 mars 2010

Detta har jag aldrig varit med om tidigare, känner mig ganska maktlös. Jag vet inte vem denna Peter är, om han ens heter Peter. Av IP adressen (om jag tolkar den rätt) bor han i Uppsala, men jag kan ha fel.

Jag kan inte annat än att ärligt svara, utifrån mig själv. Jag hoppas att Peter söker hjälp istället för att ta sitt liv, mer kan jag inte göra.

Hej!
Vet inte barför jag skriver till just dig!?
Men kan vara att för att jag gillat det du skriver.
Vill bara skriva av mig lite innan.
Bara så trött på allt, har mått dåligt i alla år.
Taskig och kärlekslös ungdom!
Vuxenlivet har kantats av diverse motgångar och prövningar!
Försökte ta mitt liv första gången som 13-åring, sedan dess har pillerburkarna kommit fram vid ett flertal gånger.
Nu är det inte den ”fina” metoden som är på tal, har försökt vara försiktig med tanke på mina söner!
jag vet att det inte är rätt mot dem, men orken att leva har inte funits där på många år!
Vill inte att de ska tycka illa om mig, eller dömma mig!
Jag vet att de förstår, och tyvärr har de sett mig lida i många år!
Jag har sörgt för dem, de får det gott ställt, har skrivit över alla tillgångar på dem nu!
Har via Fonus även ombesörgt hur jag vill ha det ang begravning!
”Vita arkivet” hjälpte mig där!
Vill att alla ska respektera dessa handlingar!
Jag och många med mig förstår att människor som drabbas av detta, kanske inte förstår dessa drastiska handlingar!
Vi är kanske inte så rationella, men många av oss vet vad vi gör!!!
Vi begär inte att Ni ska förstå, utan bara att Ni ska veta att detta är en sista handling som görs när alla andra möjligheter är uttömda!
Klart att man vill leva, men man vill ha ett värdigt liv!
En tanke bara som jag delar med mig!
Ha det bäst!
Sköt om er, och ta till vara på livet!
Peter

Hej Peter,

Jo jag kan respektera att du vill o planerar att ta ditt liv. Men att respektera betyder inte att jag är överens med dig. Jag ser det ur en annan synvinkel.

Alla människor har ett lidande, en del mer andra mindre, från tidig barndom, genom ungdom o vuxenliv. Min pappa var inget undantag, men inte heller jag själv är ett undantag o många andra med både dig o mig inkluderade.
Även jag har haft självmordstankar i mitt liv, jag tror att de flesta har haft det någon gång – en del mer andra mindre.

Jag respekterar att min pappa tog sitt liv o jag förstår att han inte såg någon annan utväg. Jag förstår det än mer då jag känner till hans livs historia. Men Peter, det spelar ingen roll. Jag önskar ändå att han vågat fortsätta leva.
Du skriver att du sörjt för dina barn, ekonomiskt verkar det som. Men det dina söner kommer att leva med är det jag lever med ”jag dög inte för pappa, jag duger inte att levas för”. Min pappas självmord har gett många skuldkänslor, hade vi kunnat se, hade vi kunnat hjälpa, vad gjorde vi för fel.

Tyvärr är det nog rätt oväsentligt hur du ekonomsikt ordnar det för dina barns framtid o att du planerar din egen begravning så att de ska slippa. Ditt självmord kommer ändå att öka deras lidande, ge dem en enorm förlust – som aldrig kan ersättas med annat än din person kvar i livet – de kommer att sörja, ifrågasätta sig själva o grubbla över varför de inte dög för dig. Risken att även dina söner, eller andra anhöriga, tar livet av sig i framtiden stiger dessutom med 50%.

Jag menar inte att skuldbelägga dig, jag vill bara berätta hur det känns att vara barnet (oavsett ålder) som överges genom självmord. Så kändes det för mig.

Dessutom tror jag inte att alla andra möjligheter är uttömda för dig – det är de nämligen inte förens du är död o du levde då du skrev kommentaren. Dessutom fans det sannolikt en anledning till att du skrev din kommentar – eller?

Jag hoppas att du vågar leva vidare – att du tar vara på livet, ditt liv o dina söners liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser
One Comment leave one →
  1. 14 mars 2010 08:19

    Oj, vilken svår kommentar att bemöta!! Kanske skulle tipsa om Ludmilla´s sida? Dels för att ge perspektiv om vad som händer de anhöriga när någon faktiskt lyckas ta sitt liv, men också för att hon har många bra länkar på sin sida, för just de som mår dåligt och går med självmordstankar!

    http://ludmilla.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: