Hoppa till innehåll

Att bo ensam

25 september 2009

Min dotter har nyss flyttat hemifrån o igår fällde hon en kommentar om detta att bo ensam. Något jag faktiskt inte reflekterat över. Det är ju självklart liksom. Att även jag flyttade hemifrån o bodde ensam…men det gjorde jag ju aldrig…

-Men mamma, du har ju ALDRIG bott ensam.

-Hmm, aldrig? njae – jo, jag minns en vecka då du o pappa G var till mormor, du var bara ett år då. Det var hemskt. Jag till o med cyklade ut på byn för att SE andra människor.

Hon har faktiskt helt rätt den unga kloka kvinnan. Jag har ALDRIG bott ensam. Jag har bara kännt mig oerhört ensam. Som gravid tonåring då jag flyttade in hos hennes pappa. Som ensamstående tonårsmamma med henne. Som småbarns mamma utan fungerande relation o familjeliv med min sambo. Som ensamstående mamma med två barn i skolåldern. Som ensamstående tonårsmamma.

Att känna sig ensam men ha människor omkring sig är kanske en sak.

Att bo helt ensam o dessutom känna sig ensam är sannolikt en helt annan sak.

Hur ska detta bli för mig den dagen även ynglet flyttar hemifrån? Kommer jag att klättra på väggarna? Kommer ensamheten att ramla över mig? Är det vad som händer alla ensamstående föräldrar som i alla år längtat efter barnfri/tonårsfri egen tid o tid för sig själv?

Här o här kan du läsa en annan bloggares tankar om att känna ensamheten i boendet.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: