Skip to content

Provanställning – mitt gissel

13 juni 2009
Imorgon kväll går min 6 månaders provanställning ut, jag har fortfarande inte fått ett nytt anställningsbevis för min tillsvidareanställning…. detta trots att jag gång på gång påtalat för min chef att jag tycker det känns obehagligt o osäkert att aldrig få veta, aldrig få klart besked. Att jag far illa av otryggheten.

I torsdags hade vi (chefen o jag) skyddsrond, det kändes konstigt lite som ett förhör tre dagar innan min provanställning avslutas o min tillsvidare anställning ska starta.
-Trivs du på jobbet?
-Ja, men…. min utläggning
-Jo, men trivs du – ja eller nej?
-Det går inte att svara på den frågan på det viset NN, jag trivs o vill jobba med detta men far illa av min arbetsmiljö o behöver din hjälp för att förändra den.
-Så då trivs du inte?
-Jo, men vissa dagar går jag här o gråter av stress o frustration o jag blir allt otrevligare mot mina kollegor då jag far illa o håller på att gå sönder inuti.
-Men du måste ju kunna svara på frågan.
-Det har jag försökt göra nu. Kan vi gå vidare?

Vi gick vidare o situationen återuppstod på flera punkter. Min värld är inte svart/vit. Mitt liv är inte svart/vitt. Min arbetssituation är inte svart/vit. Det måste få finnas utrymme för nyanser o tankar i min verklighet.

Min chef tycker att jag är negativ…. jag upplever det som att hon pekar ut mig personligen som den felande länken då hon säger att jag är negativ. Exakt det som jag påtalar som brister påtalas av majoriteten av de kollegor som har samma funktion som jag, vi är många som far illa i organisationen o då är det inte vi som individer som är de felande länkarna – det är organisatoriska brister. Jag ber henne om hjälp att prioritera o sålla bort så att jag får min arbetstid att räcka o stressen att minska – men där tar det tyvärr stopp. Hon vill/kan inte hjälpa till med det konkreta. Men att sedan ge mig nya uppgifter, ovanpå allt annat, i det goda samarbetets namn går utmärkt…..

Vad bitter jag känner mig o låter….. harm, harm o harm….

Så gick jag då hem från jobbet igår kväll, utan att ha ett kontrakt för måndag morgon. Vi är överens jo, men tydligheten saknas helt från chefens sida o har så gjort under många långa månader. Jag har hela tiden varit tydlig o uttalat gång på gång att jag vill jobba där men känner mig osäker då jag aldrig får ett klart o tydligt besked om fortsatt anställning. Jag hatar att hållas på halster i någon slags hotsituation.

På fredagen sa jag återigen att jo vi är överens, jag vill fortsätta jobba här. Dock är jag inte överens o nöjd med att jag raderats ur årets lönerevision. Alltså skrev jag en inlaga om detta det sista jag gjorde innan jag avslutade fredagen, vilket jag informerade chefen att jag skulle göra. Om jag inte skrivit den, utan bara knallat in på arbetsplatsen på måndag utan att ha ett anställningsbevis undertecknat så hade jag ju godkänt min över ett år gamla lönenivå i organisationen. Det misstaget får ingen chef mig att göra på nytt.

Den stora frågan kvarstår – har jag ett fast jobb på måndag eller är jag arbetslös?

*suck* o har jag inget anställningsbevis undertecknat bör jag inte beträda arbetsplatsen…. ingen försäkring gäller om något skulle hända mig. Intressant läge…. en dag i taget…

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: