Hoppa till innehåll

Tvångsmässigt ätbeteende o kritisk kroppsuppfattning

19 april 2009
Under veckan som gått har jag reflekterat en del över vissa beteenden jag har. Beteenden jag inte reflekterat över tidigare, i alla fall inte på detta sätt. Jag har ofta refererat till mig själv som lite ätstörd i olika sammanhang men jag har även alltid varit tacksam att det inte fått stora konsekvenser i mitt liv.

Några kilos övervikt o en tarm som vantrivs med tillvaron har varit de fysiska konsekvenserna.
En skev och kritisk kroppsuppfattning o en evigt kritiserande tanke som förstärkt alla negativa kommentarer jag någonsin i livet fått om min kropp har varit de psykiska.
Känslomässigt har jag dövat mig med ätandet, stängt av ångest o sorg, oro o otillräcklighet.

Att jag reflekterar över detta just nu hänger ihop med att jag börjat bli medveten om mönster, övar mig på att avstå o upptäckt att jag kan göra aktiva val. Det är jag som styr mitt liv!

Jag åt lite påskgodis under påskhelgen, inte för att det var gott utan för att jag körde bil…. dagen efter var magen ett kaos – tydligt samband alltså.
När jag var tillbaka på jobbet efter påsk kom jag på något annat som rätt bra beskriver mitt beteende: Jag ”unnar mig” en delicato chokladboll efter lunchen – VARJE DAG! Nu gör jag försöket att istället ta med en apelsin/grapefrukt att äta efter lunchen, sött o friskt o gott.

En del av mitt störda ätbeteende är att jag ”unnar mig” o sen finns det ingen gräns, det blir tvångsmässigt. Om det sen är en GB glass VARJE DAG eller en påse ostbågar VARJE FREDAG eller en stor skål popcorn VARJE LÖRDAG eller en chokladkaka i bilen hem VARJE KVÄLL.
Det känns lite snarlikt det jag vet om kemiskt beroende av alkohol. Om en nykter alkoholist tar EN öl – så finns det sedan ingen hejd…

Jag har ett tvångsmässigt beroende av att stoppa något i munnen, gärna med sockerinnehåll, med förgreningar i hela mig. Dessutom en extremt kritisk självbild o kroppsuppfattning. Inlärningen har pågått hela livet, snart 40 år, o det är svårt att veta vad som kom först – hönan eller ägget. Dessa två ihop sabbar det mesta av ett känslomässigt sunt liv….

Detta vill jag ta itu med nu, jag känner mig mogen. Processen startade då jag noterade att jag inte längre hade ett behov av att äta på mina känslor, det var efter min helgkurs i buddhistisk meditation i slutet av februari. Sen när jag läste boken ”Du kan hela ditt liv” av Louise Hay började jag åter jobba med affirmationer o har kommit vidare till att jobba med min upplevelse av min kropp. Alla mina kritiska tankar om min fysiska kropp kan vändas till positiva affirmationer.

Kanske är detta en del av ”fyrtioårskrisen” – att lära sig acceptera o älska sig själv till alla delar. En dag i taget.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: