Skip to content

Möte i vardagen

13 februari 2009
I morse vaknade jag med en grotesk migrän redan innan väckarklockan ringde, tog första migräntabletten då o gjorde sedan mitt bästa… för att hålla mig upprätt i duschen, borsta det blöta o toviga håret, klä på mig, äta frukost o dricka en kopp varmt te. Mitt bästa räckte inte riktigt till. Kroppen småskakade, illamåendet var konstant, tyngden i huvudet ville inte släppa. Jag gav upp. Tog ytterligare ett migränpiller, ringde jobbet o sa att jag kommer eventuellt senare under dagen, la mig i sängen igen. Fullt påklädd, under täcket, o frös så jag skakade.

Jag vaknade framåt halv elva av att ynglet satte på hög musik, vilket skrek i mitt migrän vaddade huvud, inte visste han att jag var hemma… Jag kände mig lite bättre, orkade gå o stå, även om hjärnan gick lite i slow motion. Ynglet hängde med i bilen mot mitt jobb för att nyttja pendeln mot sthlm. Vi fick hela 30 minuter ihop o det kändes gott, då vi inte setts så mycket under veckan. Det är unikt att få umgås med honom.

På jobbet höll jag låg profil hela eftermiddagen men fick ändå rätt mycket gjort, administrativa grejjer mest o sånt som inte krävde alltför mycket intelligens. På väg hem mötte jag en yngre kvinna som hade en Var morgon ny på sitt bord.

Jag fick läsa dagens text som innehöll bland annat: De flesta av oss har uppfostrats till att sätta andras behov främst. Vi har sällan uppmuntrats att följa vår egen kurs…. Vi kan stanna upp ett ögonblick o fundera över allt som har förändrats hittills. Vi har redan kommit ett stycke på väg… Vilket spännande äventyr vi givit oss in i…. Nu är det min tur, jag ska forma min egen framtid. Jag ska ta en dag, en erfarenhet i taget, o låta den visa mig vägen till nästa viktiga steg. (Om du klickar på boken hittar du vart den kan köpas)

Det blev ett unikt möte, med en kvinna jag sett som hastigast i korridoren men aldrig mött tidigare. Jag kunde inte låta bli att reflektera över textens närhet till det som rört sig i mig de sista dagarna, bara i förbifarten o skrapat på ytan Jag satt kvar en bra stund med henne, visade henne ACoA´s hemsida på webben o berättade lite om gruppernas betydelse för mitt tillfrisknande. Ibland bara händer det, universums kraft har ett finger med här o var.

Det finns en mening med varje unikt möte o med varje unik individ. Det är gott att leva – en dag i taget!

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: