Skip to content

Manipulativ eller strategisk – två sidor av samma mynt

19 januari 2010

Detta ämne har jag funderat på av o till i många år. Jag tror mig ha diverse sociala handikapp o vet inte alltid om det är till min fördel eller nackdel, detta är ett område där jag diffar jämför med andra.
Sen undrar jag, är det eftersträvansvärt att kunna spelet? Vore livet lättare? Jag misstänker att jag, om jag försökte mig på det, rätt snart skulle snärja in mig i undanhållna sanningar o ”lögner” o krascha rätt fatalt.

Jag ogillar att bli manipulerad av andra, brukar ganska lätt känna av när någon vill få mig att göra sånt jag inte vill. Jag blir då lättirriterad o känner mig utnyttjad om jag inte omedelbart säger ifrån, ett exempel ges här.
Jag kan fortfarande torska dit på det emellanåt, mest då om någon peppar mig med bekräftelse… mer o mer blir jag dock uppmärksam även på detta. I veckan fick jag ett par bekräftande mejl som svar på saker jag skrivit o såg då mönstret, att det är sånt jag brukar kunna trigga igång på beslöt därför att medvetet INTE gå igång.

Sen finns det situationer då det vore smartare att vara strategisk, säga saker i en viss ordning o planera då olika ämnen ska läggas fram utifrån hur de tas emot o det förväntade/önskade  utfallet. Såna gånger är jag värdelös. Jag kan förstå principen av strategin men får inte ihop det i stunden. Har oerhört svårt att hålla inne med kunskap jag har som hör till saken. Det känns som att ljuga liksom…

Jag får ibland höra, mest av kollegor men även av min unga dotter, att jag borde lägga upp strategi för hur jag ska lägga fram information för andra på ett strategisk sätt för att få det utfall jag önskar. Jag förstår hur de menar men kan inte koppla ihop det i realtid. Jag är så närvarande i varje unikt samtal o möte att jag tappar överblicken över strategin. Dessutom vill jag inte vara manipulativ med flit, trots att syftet kan vara gott…

Att vara manipulativ låter inte gott o bra. Att vara strategisk låter bättre men är väl egentligen en utveckling av de första… fast kanske då inte bara för egna syften. Tåls att fundera på. Hur som är jag socialt helt inkompetent i detta, varför vet jag inte det är bara sån jag är o har utvecklats till.

Bra eller dåligt? Ingen aning, vet bara att gilla läget o acceptera – sådan är jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

About these ads
3 kommentarer leave one →
  1. Fred permalink
    26 juli 2011 21:29

    Att du skriver ”o” istället för ”och”, gör att man inte vill läsa din text. Man stannar till varje gång o:et kommer i texten. Det stör flödet och är inte korrekt svenska. Jag slutade läsa efter tre meningar.

    • 26 juli 2011 21:35

      Tack för kritiken :-)

      Jag erkänner att det är av ren lathet o långvarig ovana… jag är inte särskilt korrekt av mig liksom. Har även en tendens att stava också = oxå…. t ex

      Just nu känns det inte väsentligt men jag ska fundera över det, kanske bestämmer jag mig för att försöka skärpa till mitt språk i framtiden… Den som lever får se, o lever gör vi ;-)

  2. Eva Bergman permalink
    08 oktober 2011 18:55

    Hej smultronets!
    Det du skriver tycker jag är huvudet på spiken! Om man känner av att det du har att säga är intressant spelar det ingen roll att man ev får anstränga sig en aning för att skriftspråksmässigt ”tolka” o som och. Men det är klart att om man vill nå fler är det kanske idé med att skriva och istället :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 257 andra följare

%d bloggare gillar detta: